Blogginlägg B

Etik i medierna.

Det är en väldigt hårfin gräns att balansera på när bedömningen ska göras. Är det rätt att lägga ut bild på personen i fråga, namn och andra personliga uppgifter?

I spelreglerna för press, radio och tv står det att man ska respektera den personliga integriteten och att vara varsam med bilder. Namn och bilder ska övervägas att publiceras om det är till allmänintresse och krävs offentlig belysning. Saker som etnicitet religiösa åsikter ska heller inte publiceras om det ej är nödvändigt och relevant.

Det här är riktlinjer som är väldigt svåra att tyda vad det gäller rätt och fel när det väl kommer till krita. Att inte kolla upp fakta som aftonbladet i fallet med Ronaldinho är ren lathet och publicering av texten helt galen. Appropå fallet med Engla vet jag inte om Hadenius har rätt i sin teori om att tidigare publicering hade kunnat stoppa ett mord. Eller om det har en förebyygande verkan att publicera namn och personuppgifter. Det blir svårt att veta när man ska publicera uppgifterna för att inte skapa oreda.

Det som är relevant för nyheten och om det är något som allmänheten har ett behov, ett måste av att veta är något som måste vägas mot varandra i varje svår situation.
Man kan diskutera länge och väl om aftonbladet gjorde rätt som publicerade detaljer kring de misstänkta männens religiösa bakgrund i samband med mordet på en homosexuell man. Är det viktigt här att skriva att mannen var homosexuell? Fanns det fakta om att det verkligen var ett hatbrott med religiös inblandning vid den tidpunkten?
Jag skulle vilja påstå att de tidningar som i det här fallet valde att publicera att en av männen var aktiv på en blogg men valde att utelämna religiösa kopplingar, för tillfället gjorde rätt. De valde att vänta och se om det verkligen stämde att det var ett hatbrott eller ej, och för att sedan om så var fallet publicera det då. Men just balansgången i denna gråzon är som tidigare nämnts otroligt svår att gå.